Jag vill komma ut ur huset, vill träffa någon i dag. Bara tanken att duscha ,klä på mig, sminka mig för att sedan ta sig ut i snön för att sopa fram bilen känns för mycket .... Så antagligen ännu en dag i sängen...Ännu en dag förlorad....När skall livet bli soligt igen? Jag är inte ensam egentligen, finns många som vill umgås men jag orkar inte....huset är så rörigt och jag vill inta ha hit någon när det ser ut så här och inte orkar jag ta mig ut.........Tänk om en rejäl spark där bak skulle då igång mig....Vill bara ha en liiiiten ljusning för att kunna se en ljus framtid istället för att gömma sig här och fundera om det alls finns någon vits med att fortsätta....Jag är inte självmords benägen men önskar ibland att det helt enkelt skulle ta slut......För detta är inget liv..........Det förstör inta bara mitt liv utan även mina barns.......Och jag kan helt enkelt ta emot hjälp, jag vet inte hur, har nog med att alltid att vara duktig och klara sig själv att göra...